torsdag 24 oktober 2013

Formativ redovisning - wow alltså!

Idag blev jag smått överraskad och väldigt stolt och lycklig när jag satte mig för att lyssna på en redovisning. Redovisningen handlade om Gustav Vasa.

Eleverna började med att berätta om Gustav Vasas liv och kom senare in på orsaker och konsekvenser till Stockholms blodbad.
Blev väldigt imponerad bara att de gjorde en konsekvensanalys så där mitt i redovisning.
Men nu kommer vi till det som fick mig som BFL-freak att jubla av lycka.

Som "Grand final" delade gruppen ut mini whiteboards och pennor till alla i klassen (inklusive mig) och ställde frågor som hade med redovisningen göra.
Vi skulle skriva svaren på whiteboarden och på 3 visade vi alla samtidigt. (Som vanligt alltså).
En matematikfråga, några faktafrågor och en TBQ-fråga (The Big Question).
Inte nog med det, de drog sedan namnstickor för att vi i publiken skulle få kommentera våra svar eller förklara hur vi tänkt.
Ja, och TBQ var: Hur skulle Sverige sett ut utan Gustav Vasa?
De hade inte en aning om varför de gjorde som de gjorde för utom att de härmade mig, sa de.

Jag tror jag svimmar av stolthet!
Och nu har mina fantastiska elever inspirerat mig till att tänka formativt även runt redovisningar. Formativa redovisningar är min nya utmaning!!!



//Hanna

måndag 14 oktober 2013

Text till självkoppling

Vi har startat arbetet med att få ett gemensamt språk ( ett metaspråk) för att utveckla vår läsförståelse. I diskussion och samtal om böcker utvecklas vår läsförståelse. Men vi MÅSTE ge eleverna verktygen för vilka strategier vi använder när vi infererar, vi kan inte ta för givet att de vet.
Idag tränade vi på textkopplingen "Text till självkoppling". Strategin handlar om vad jag känner igen i texten eller vad jag varit med om själv.

Vi läste härliga Alfons, eftersom Alfons-böcker har hög igenkänningsfaktor för både unga och gamla. Lätt att hitta text till själv kopplingar helt enkelt.

Efter att jag läst den högt och modellerat mina text till självkopplingar var det elevernas tur.
Eleverna gjorde det med "Exit pass". 
Exit pass = Eleven skriver svaret på frågan på en Notislapp och sätter upp den på tavlan (sen är det dags för rast). Jag får helt enkelt en utvärdering av lektionen. Om jag har eleverna med mig eller om jag behöver köra en omgång till.

//Hanna

torsdag 3 oktober 2013

När eleverna själva utvärderat sin kunskap...

"När eleverna själva utvärderat sin kunskap mot kunskapskraven är det en fröjd att skriva IUP. Våga låt eleven ta kontrollen över sitt lärande." - så skrev jag på twitter för ett par dagar sedan och nu tänkte jag försöka mig på att berätta hur jag tänkter och hur jag gick till väga i år.

Jag har sedan 4-5 år tillbaka jobbat med elevledda utvecklingssamtal.
I år fick jag dock tänka om...
Efter att ha tagit över en helt ny klass på en helt ny skola kändes det inte realistiskt att låta eleverna leda sina utvecklingssamtal redan nu, denna terminen. De var/är helt enkel inte redo för att leda hela samtalet själva. Vi behöver ta små steg...
Jag bestämde mig, tillsammans med min nya kollega, att "skola in" modellen i liten skala.
Vi började då att i enskilda samtal med eleverna titta på IUP´n från tidigare termin och utvärdera den. Sedan samtalade vi om kunskapskraven i Ma, Sv, So, No, Bd.
Samtalen utgick från den sammanställning av kunskapskrav vi gjort  utifrån de pedagogiska planeringarna. I samtalet satte vi kryss i olika rutor: nått målet och är på väg...

(Att tillägga är att vi bryter ner målen så att eleverna ska förstå precis vad det är de utvärderar och tittar på. Till exempel kunskapskravet: "Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt viss språklig variation." presenterade vi såhär:
Jag kan skriva en instruerande text med genretypiska drag.
Jag kan skriva en beskrivande text med genretypiska drag.
Ja, här kommer alla texttyper in som vi har jobbat med...
Att vi använder genretypiska drag är för att vi arbetar med genrepedagogik och order genretypiska drag är ord som vi använder dagligen.)

De kunskapskrav som eleven "är på väg att nå" blev de nya IUP-målen. Eleven fick också berätta om hen ville få utmaningar inom något ämne för att nå ännu längre/högre. Även det lades till i IUP´n.

IUP´n skrev vi tillsammans i direkt anslutning till det enskilda samtalet. IUP´n presenterade vi för föräldrarna på utvecklingssamtalet.

Att samtala och skriva IUP på det här sättet var en ren fröjd!
Att i samtal med eleven prata om mål och göra en utvärdering var väl värd tiden. Vi prioriterade samtalen med eleverna under 1 vecka och planerade aktiviteter som de andra eleverna kunde klara med minimalt stöd av oss lärare.

Min erfarenhet med elevledda utvecklingssamtal säger att eleverna får en bättre självkännedom, de vet vad som krävs av dem och mot vilka mål vi arbetar. De får sätta ord på sin kunskap och sin utveckling. Jag, som lärare, har fått kvalitativa samtal med varje elev vilket ökar min kunskap om elevens utveckling. Samtalen underlättar även min bedömning av elevens utveckling. Jag och eleverna får ett gemensamt språk att prata kunskapskrav och mål på.  Jag vill också säga att föräldrarna faktiskt får en större inblick i skolarbetet och i sitt barns utveckling.


//Hanna