Tid för eftertanke och framtidtanke

Jullov, äntligen jullov.
Hela kroppen längtar efter ledigt och tid med familj, vänner och mig själv. Ja, jag vill ha ro och stillhet med mig själv. En date med mig själv framför brasan i total tystnad. Tid till eftertanke och framtidstanke. Tid för att känna när mitt goda julkaffe värmer munnen, strupen, magen och hjärtat.

För mig hör tid för eftertanke oftast ihop med tankar om framtiden.
Tiden framför brasan är ofta en längtan och tanke till något bättre, till att förbättra, förändra något. Bättre utformade lektionsmål, bättre genomgångar, bättre individanpassade arbetsuppgifter, bättre konkretisering av kunskapskraven, bättre samarbete med kollegorna, bättre lpp´er, bättre bedömningar, bättre delgivning av goda exempel, bättre bättre bättre.

Men i samma stund som jag skriver bättre, bättre, bättre inser jag också vikten av att vara stolt och nöjd över det arbete jag gör varje dag, varje timme, varje minut.
Förklarar, anpassar, förbättrar, förändrar, förtydligar, utmanar, repeterar, stöttar, lyfter, konkretiserar, tröstar, lyssnar, anpassar igen, reder ut konflikter, uppfostrar, inspirerar, bedömer, berömmer, anpassar ingen, förklarar på annat sätt, förklarar på tredje sätt, utmanar igen, fördjupar, peppar, påminner, plåstrar om, ger feedback, reder i konflikter, påminner om arbetsro, hjälper… ja, allt på en lektion, så är det att vara lärare.
187-armad bläckfisk med olika förmågor och kompetenser i varje arm och där upp i hjärnan tänker jag 187 tankar samtidigt om hur jag ska förbättra, utmana, konkretisera, stötta, lyfta, peppa, trösta, förklara på ett andra sätt, ett tredje sätt, inspirera, anpassa, bedöma, berömma, förändra, förtydliga, lösa konflikter…
Och som en liten bihjärna så ska jag hela tiden vara i konstant förändring själv, utvecklas, utmanas, fördjupa, läsa, hålla mig "up to date" med senaste forskningen… för det ingår i uppdraget att vara lärare.
Så de där artiklar jag läser i tidningen, hör på Tv, kommentarer av omgivningen om hur lärare borde vara, vad de borde göra, vad de ska göra mindre av, mer av osv - Snälla ni bespara mig det.
Jag och mina kollegor ger allt vi har och kan varje dag, varje lektion, varje minut. Oftast tänker vi mer på våra elever än på våra egna familjer. Vi sitter uppe långt in på kvällarna och förbereder, analyserar, anpassar, fördjupar, funderar, skriver, läser, ger feedback för att lektionerna nästa dag ska bli av högsta kvalitet och för att varje elev ska nå som långt som bara hen kan.

Men nu ska jag bara tänka på min familj och mig själv och kaffet som värmer mitt hjärta och strupe. Ja, för mitt julkaffe värme mitt hjärta. Värmen kommer inte bara från hettan i själva drycken utan även från omtanken från föräldrar och elever som gav mig det goda kaffet för att de vet att jag älskar just kaffe.

Nu önskar jag er en skön ledighet med många stunder i ro och stillhet och massor av värme för hjärta och kropp.

Kärlek till läraryrket och alla som varje dag gör skillnad i Sveriges skolor.

//Hanna