torsdag 20 mars 2014

Auskultation och tankar kring att sätta upp egna mål som lärare

Idag har jag varit på auskultationsbesök hos en av mina duktiga och inspirerande kollegor. Efter lektionen gick jag fylld stolthet, lycka, nya idéer och en push att sätta upp nya mål för mig själv.

Men vad är igentligen en auskultation?
Ja enligt wikipedia innebär en auskultation
  • att direkt studera yrkesutövning i utbildningssyfte
Och ja det är väl precis det vi gör. På vår skolan fokuserar vi just nu på Borås stads Lässatsning och BFL i våra auskultationer. Vi har under läsåret gjort flera auskultationsrundor där vi både besökt en kollega och haft besök själva.
Precis som eleverna behöver reflektera för lärande behöver lärare göra det.
Jag tycker att en viktig aspekt i det formativa förhållningssättet är att själv, som lärare, förhålla sig till formativ bedömning genom att sätta upp egna mål för sin egen utveckling som lärare. Mål som rör såväl min undervisning som mitt formativa förhållningssätt men även mål som utvecklar och utmanar mig som lärare och människa. Befinner jag mig mitt i lärandets kärna, som skolan ska vara, borde en stor del vara att jag som lärare ständigt utvecklas i min lärargärning.

För mig har auskultationerna varit en hjälp att få syn på mitt eget lärande och hur jag kan utvecklas till en skickligare sådan. Men några få auskultationer gör inte så stor skillnad. En god start mot det kollegiala lärandet, absolut, men vägen känns ibland väldigt lååååång och snirklig.
För mig handlar det om att komma till ett läge när auskultationer har blivit vardag i arbetslaget. Där ett besök av en kollega under en lektion inte måste föregås av veckors planering, framflyttade besök, pannor i veck eller att göra sin bästa lektion ever. Utan där vi efterfrågar och använder oss av våra kollegors kompetens för att nå ännu längre i vår strävan att bli skickligare lärare. Där pedagogik är ledordet vid arbetslagssträffar, där vi faktiskt diskuterar och fokuserar på vårt uppdrag och mindre energi läggs på gnäll.

Jaja, nu ska jag sluta gnälla och istället lyfta min kollega Lena som genom sin lektion idag gav mig nya uppslag till min undervisning. Jag fick vara med om när hon tillsammans med sina ettor arbetade med läsfixarna, berättarkarta och diskussioner kring boken "Ett djur på fem bokstäver" av Viveca Lärn.
Här är Detektiven Disa i farten och reder ut oklarheter om var Skövde, Göteborg och Stockholm ligger.

Till dig Lena: Du är en sann inspiratör! Heja dig!

Lenas blogg hittar ni här: sjomarken1b.blogspot.se

//Hanna

1 kommentar:

  1. Jag tycker att det var roligt att ha dig på besök i mitt klassrum. För mig känns det helt naturligt och jag håller med dig fullt ut att det här ska tillhöra vardagen för att få se på goda exempel och lära av varandra. Varför uppfinna hjulet om och om igen när vi kan ta del av varandras kunskap. Tillsammans kan man utvecklas och bli bäst :)

    SvaraRadera