En liten flipp om retorik och Tala som Ted

Då har jag äntligen fått till min första Videoscribe.
Har länge velat flippa mitt klassrum med hjälp av tekniken och nu har jag gjort min första digitala flipp.
Ja, jag satt uppe till halv tolv igår, svor över att det inte scriben gick att ladda upp på min youtube-kanal, läste allt om videoscribe och snackat med bästa IKT-Johnny och nu så...
Skam den som ger sig.

På svenskan ska eleverna skriva ett tal om framtiden utifrån Årstaskolans "Tala som Ted".
Så kära kollegor, här kommer min flipp om svenskdelen i vårt ämnesövergripande projekt "This is the  future":




//Hanna

Borås Tidning uppmärksammar BFL

Äntligen har den lokala tidningen uppmärksammat det som Borås stad har varit kända för i hela Sverige länge. Nämligen vårt arbete med BFL och formativ bedömning.
Min kollega Linda och jag fick äran att prata om det vi brinner för och älskar - vårt arbete med formativ bedömning.
Visst, även vår resa har var varit jobbig periodvis - men det finns inget som skulle få mig att gå tillbaka till det traditionella klassrummet.
Ska man arbeta med pedagogik är det självklart för mig att jag måste ändra min syn på lärande och förhålla mig till det forskningen säger ökar elevernas kunskapsinhämtning och utveckling. Och det gör formativ bedömning. Det utvecklar även det kollegiala lärandet vilket är en lika viktigt vinst som elevernas kunskap om sitt eget lärande.

Så här såg det ut i Bt idag:

Heja Borås stad och heja BFL!!!

//Hanna

TeachMeet på Bokmässan

TeachMeet Bokmässan.

Här finns min presentation om Instagram och sociala medier. Mina 5 minuter i rampljuset...

http://prezi.com/odt87ofxppvo/?utm_campaign=share&utm_medium=copy&rc=ex0share

Om man vill bli inspirerad så kolla alla som delade med sig här:

 

Älskar TeachMeet!

Vilken energi, vilka goda exempel, vilken inspiration och vilka fantastiska lärare det finns.

//Hanna

Long time no seen och att om och om igen diskutera sociala medier

Ibland springer veckorna iväg.
Fullt upp och gasen i botten, HELA TIDEN, är min sammanfattning av höstterminen så här långt. Ibland blir det inte som man tänkt sig eller blivit lovad. Men det blir bra ändå. Gilla läget och var flexibel känns som mitt signum just nu och sen tycker jag på något konstigt sätt om när det är högt tempo. Finns ingen gång som jag är så produktiv som när det är fullt upp. Galet men sant.

Har så mycket att skriva om, har gjort så mycket bra saker med mina elever som jag vill dela med mig av men var sak har sin tid.

Idag tänkte jag dela med mig av en lektion som egentligen inte är något speciellt eller unikt alls men ack så VIKTIG.
Det viktiga är att om om och om igen diskutera, prata om, lyfta, påminna om hur man bör bete sig på sociala medier.
Vi är med våra barn i alla delar under deras utveckling. Vi håller dem i handen när de lär sig gå, vi visar hur man passar en boll, hur de brer sin smörgås, vi springer varv efter varv runt kvarteret hållandes i pakethållaren tills de äntligen klarar att cykla själva, vi skjutsar dem till träningar och tröstar dem när de inte gått deras väg. Men när det kommer till att surfa på nätet och använda sociala medier lämnar vi dem oftast helt ensamma.
Vad beror det på? Varför lämnar vi dem istället för att vara en del av det?
Min önskan är att vi vuxna tar ett gemensamt ansvar, förälder och skola tillsammans att utbilda och våga diskutera förhållningssätt på nätet och på sociala medier.
På samma sätt som vi pushar, stöttar, säger nej det är inte ok och pratar med och förklarar för våra barn hur saker fungerar i vårt samhälle, på samma vis måste vi ta ansvar för våra barn när de lär sig hur man handskas med sociala medier och internet.
Lämna dem inte ensamma förrän du vet att de klarar det. Inte skulle du låta bli att hålla ditt barn i handen vid de första stapplande stegen, håll ditt barn i handen även vid de första stapplande stegen på internet eller sociala medier. Var med dem tills du vet att de klarar av det själva.
Var med dem, prata med dem.

Så här gör jag ofta med mina elever för att diskutera, påminna och stötta dem i att bli goda samhällsmedborgare. Skolan ska fostra våra barn att klara att leva i vårt samhälle så det är bara att sätta igång. Sätt igång och diskutera social medier och hur man på bästa sätt använder dem.
Våga ta diskussionen!!!

Denna gång läste vi den här artikeln:
http://www.bt.se/nyheter/varannan-flicka-har-krankts-pa-natet---senaste-aret(4205524).gm?utm_source=feedburner&utm_medium=feed&utm_campaign=Feed%3A+bt-nyheter+%28BT+Nyheter%2

Vi använde oss av "läsfixarna" som stöd för att förstå artikeln, då det ofta svåra ord och en sådan här artikel skapar många frågor. Skönt att kunna ha en ram runt diskussionerna, och det får man med hjälp av läsfixarna. Så är det ju så galet bra att vi samtidigt arbetar med läsförståelse och att kunna läsa mellan raderna.

Detektiven Disa hjälpte oss med att förklara bland annat:
TT - Tidningarnas Telegrambyrå
Utfrysning - att man ignorerar/inte bryr sig om någon.
generalsekreterare - chef i en organisation.

Frågvise Farid hjälpte oss att få svar på bland annat följande frågor:
Varför handlar det bara om tjejer?
Finns det en liknande undersökning som gäller killar?
Vilka är det som kränker tjejerna på social medier?

Cowboy Kim hjälper oss att sammanfatta texten.

TA DISKUSSIONEN!!!
Hanna

Att få alla att känna sig välkomna, viktiga och behövda.

Det är underbart när eleverna kommer tillbaka efter ledighet. Efter en lång ledighet som sommaren känns det extra viktig att få alla elever att känna sig just delaktiga, välkomna, behövda, sedda och nyfikna på det nya läsåret.

Jag älskar den kollegiala "delarkulturen" som finns på twitter, Facebook och andra social forum.
Det var från ett sådant forum jag fick idén till att göra "Goodiebags" till mina elever som uppstart.

Tack ugglornasnaste.moobis.se för inspirationen.

Jag använde i princip samma upplägg, men till åk 6. Funkade hur bra som helst. Inget snack om vad alla gjort under sommaren utan bara fokus på de förväntningar vi har inför åk 6.
När vi pratat länge om goodiebagsen och pusslat ihop vårt klasspussel gick vi över till att skriva ner vilka förväntningar vi har inför åk 6.
Här är resultatet:

Så här såg mina Goodiebags ut:

Ja, allt detta låg i en fin grön hundbajspåse med en namnskylt knuten runt om.

Det här stod på lappen som förklaring till sakerna i Goodiebagen.

Av pusselbitarna byggde vi ihop det här. En lite annorlunda pussel för att symbolisera att våra olikheter passar ihop och gör oss starka tillsammans.

//Hanna

Sommarkrönika

Nu har läsåret sladdat igång med redig bre´sladd...
Det är väl behövligt att ha en veckas uppstartarbete med sina kollegor innan eleverna kommer, men nu börjar det bli väl tomt i skolan. Nu längtar jag efter mina elever...

Men en rolig sak som hände under sommaren var att jag fick möjlighet att skriva en krönika för Borås tidning.
Jag skrev såklart om "Det bästa yrket i världen".
Så här blev den:

//Hanna

IKT - när skolan rockar

En heldag med Ipads i undervisningen resulterade i en trailer...




Tillsammans med kollegorna kommer vi rocka i höst!

//Hanna

Fjärilar, konkretisera begreppet feedback och lyckan att lyckas

Ett glömt inlägg...
Hur kunde jag glömma detta???

Alla har väl sett och älskat berättelsen om Austins fjäril. Om inte SE den här:




Jag såg klippet för första gången någon gång i höstas och har sedan dess funderat på hur jag ska kunna använda den tillsammans med kollegor och elever.

Under en träff med BFL-samtalsledare kom filmen upp till diskussion och alla var eld och lågor över på vilket tydligt sätt den förtydligar begreppet feedback och vilken skillnad feedback gör för utvecklingen. Genom lite snack med en kollega var jag taggad att köra filmen och fjärilstema i klassen...

Efter mötet blev min planering och syfte av arbetet runt filmen klar, till viss del. Några delar var jag tvungen att fila på... och nu efter jullov och ledighet var det dags att sjösätta fjärilstemat.

Så här gjorde jag:
Vi tittade på filmen och pratade i klassen om feedback och vilken skillnad det kan göra för utvecklingen. Vi kopplade ihop det med den feedback vi ger varandra i kamratbedömningen och den feedback jag ger, båda i form av 2 stars and a wish.

Efter det fick eleverna välja var sin fjäril och sen det drog vi stickor om vilka som blev feedback-kompisar.

Pang bom så var eleverna igång och skissade på sina fjärilar och pratade med sin feedback-kompis om vad som var nästa steg eller behövde förbättras.

De dokumenterade sin utveckling med sin mobiltelefon eller med klassen Ipad.
Feedbacken skrevs på "postit"-lappar eller gavs muntligt.
Det var så roligt att se och höra hur snälla men tydliga de var i sin feedback.
Vad jag märkte under arbetes gång var att vi såklart även tränar vår kommunikativa förmåga. Det hade jag inte tänkt på tidigare. Vissa saker lär man sig på vägen...

Vi jobbade på under några veckor och det blev ett fantastiskt resultat.
Eleverna fick träna på att ge och ta feedback och på att uttrycka sig. De fick även erfara att oavsett tidigare kunskap sker en utveckling när man tar emot feedback och gör något åt den.

Lite bilder från arbetes gång:

//Hanna

Att ha kollegor som utmanar, utvecklar och får en att tänka längre och djupare

Det är helt fantastiskt att ha kollegor som utmanar, utvecklar och får en att tänka längre och djupare.
Jag har flera stycken sådana fantastiska pedagoger runt mig.
Idag ska jag lyfta Mattias Werner, sen vi blev kollegor har jag utvecklats och mitt jobb är bra mycket roligare med honom som kumpan.

Vi har tidigare i år tillsammans gjort ett ämnesövergripande arbete som vi kallade för "Fulmonster". Du kan läsa det inlägget här.

Nu har vi, slöjdlärarna, grannkollegan Johan och jag gjort ett nytt ämnesövergripande projekt. Eller jag gillar uttrycket "Crossover-projekt" mer än ämnesövergripande faktiskt...
Ja, iallafall. Den här gången mixade vi ihop slöjd, teknik och svenska i ett projekt vi kallade för "Helvetesgapet". Inspiration fick vi från Snillebixtarna.se och uppgiften hittar ni här. Vissa delar fick vi från min gamla kollega Caroline. Tack Carro!

Vi gjorde en liten "teaser" för att fånga eleverna och väcka intresse för uppgiften
Filmen publicerade vi på klassen blogg.



Själva uppgiften såg ut så här:

Och så här såg det ut under arbetets gång:

Roligaste dagen på länge!

Heja Crossover-projekt!

//Hanna

Elevledda utvecklingssamtal

Ja, nu har vi arbetat hårt med att förbereda oss inför utvecklingssamtalen nästa vecka, eleverna och jag.

Alla elever har nu gått igenom och utvärderat sig mot kunskapskraven, skrivit vad hen är bra på, funderat på vad hen kan bli bättre på och hur hen ska gå tillväga för att bli bättre.
Hittade inget smidigt och tillförlitligt sätt att koppla in IKT den här gången som jag är vid vid annars. Ibland blir man begränsad av bristen på fungerande datorer eller Ipads. Men skam den som skyller på sånt och ger upp. Penna och papper fungerar det också även om jag är van vid att mina elever håller sina samtal med hjälp av just datorer, Ipads och smartboards.

Eleverna har även skrivit dagordning och manus. Och det har tränats lite här och där på vad som ska sägas. För det är ju lite pirrigt att hålla i ett möte med sina föräldrar och sin lärare.

Jag är så stolt över mina elevers förmåga att utvärdera sitt lärande!

Det är första gången som eleverna i den här klassen ska leda sina egna utvecklingssamtal och det känns som att det kommer att bli succé. Återkommer med resultatet efter nästa vecka.

Jag har tidigare skrivit om elevledda utvecklingssamtal här. Om målen med samtalen och lite andra tankar.

//Hanna

Fulmonster, återberättande texter, matris och feedback

Under våren har vi slagit ihop slöjden med svenskan och bilden för att fånga elevernas intresse och för att det blir lite mer "på riktigt" och något som kräver lite tålamod och längre tankebanor. För min del är det dessutom så himla roligt att arbeta med slöjdlärarna, iallafall på vår skola...
Mattis och Hanna är riktiga inspiratörer och grymma pedagoger.

Några av klassens Fulmonster som blev grymt snygga.

Efter att de i slöjden gjort sitt eget Fulmonster med inspiration från: http://www.fuldesign.se/fulmonster/ fick de följande instruktionfrån mig i klassrummet:

Vi arbetade genrepedagogiskt med den återberättande texttypen och gjorde en matris tillsammans - eleverna och jag.

Eftersom vi skrivit en återberättande text innan under året plockade vi fram den genreplansch vi gjorde då. Det nya var att vi nu tillsammans (eleverna och jag) gjorde en matris.

Så här blev den:

Eleverna fick sedan kamratbedöma varandras texter utifrån vår matris. Vi använde oss av "2 stars and a wish" såklart.

Snart kommer fler crossover-projet... Då blir det slöjd, teknik och svenska... Håll utkik...

//Hanna

Att jobba med lässtrategier i alla ämnen

Drömmen är att alla i alla ämnen skulle arbeta med läsförståelsestrategier och läsfixarna.
Och vi på skolan är på god väg tycker jag. Vi har såklart kommit olika långt men de allra flesta arbetar aktivt med läsfixarna.

Klassen och jag har under året arbetat med läsfixarna i många olika texttyper.
Jag har ju tidigare berättat om lässtrategikartan och jag gillar verkligen att arbeta med den. Den är konkret och tydlig och tillsammans med strategibokmärket får vi i klassen ett metaspråk - ett språk att prata om språket och hur vi tänker.
Jag märker att eleverna har stöd och hjälp av lässtrategikartan och av det metaspråk vi byggt upp. Bok- textdiskussionerna har nått en helt annan dimension. Det är underbart att höra hur de aktivt lyssnar och tar del av varandras tankar genom att använda Spågumman Sia, Detektiven Disa, Frågvise Farid och Cowboy Kim.

Just nu använder eleverna lässtrategikartan som stöd och underlag för diskussion när de läser faktatexter om kroppen. De läser texterna och skriver, innan, under och efter, i lässtrategikartan. Just nu förbereder de sig och läser hemma. Lite som ett flippat klassrum... De förbereder sig hemma för att på bästa sätt delta i diskussionerna i skolan och på så vis få en djupare kunskap.

När de sedan kommer tillbaka med sin läxa har vi gruppsamtal om texten. Efter samtalen/diskussionerna i gruppen lyfter vi texten och dess svårigheter i helklass. Vi lyssnar på några förutsägelser och några sammanfattningar.

//Hanna

Studenter på besök

Tack Helena Liljeros, Jenny Valberg och Anna Johansson för energin, era kloka tankar och kicken att utveckla vidare.
HEJA ER!!! Hoppas vi blir kollegor en dag... om inte på samma skolan så genom de utvidgade kollegiet på twitter, bloggar osv.

Jag fick besök förra veckan av Helena, Jenny och Anna som läser sista terminen på lärarutbildningen vid GU (Göteborgs Universitet).
De har fått stipendium för att göra en jämförare studie med utgångspunkt i PIRLS gällande explicit undervisning i läsförståelse.
Varför kom de då till mig och hälsade på?
Jo, Borås stad har som jag berättat tidigare satsat hårt de senaste åren med att vidareutveckla lärares kompetens vad beträffar explicit läsförståelseundervisning och läsförståelseutveckling.
Jag fick frågan från Utvecklingsenheten om jag ville ta emot tre lärarstudenter och sånt tackar jag aldrig nej till. Det är så roligt, lärorikt och spännande att träffa andra lärare oavsett var i kärriären de befinner sig.

Lektionen de fick uppleva var en ganska så vanlig lektion för min klass då vi arbetar med läsförståelsestrategier. Den här dagen läste vi en sakprosatext, men det kunde lika gärna ha varit en artikel, en instruktion eller en berättande text. Vi arbetar med läsförståelsestrategier i alla ämnen och med alla textgenrer vi möter.

Eleverna fick med hjälp av läsfixarna och lässtrategikartan ta sig an texten i smågrupper. Eleverna skriver helt enkelt ner sin förförståelse, sina förutsägelser (Spågumman Sia), de oklarheter (Detektiven Disa) de stöter på, frågor de har till texten (Frågvise Farid) och sammanfattar (Cowboy Kim) på slutet vad de läst/lärt sig.

Så här ser lässtrategikarta ut:

När alla grupper har arbetat igenom texten med hjälp av lässtrategikartan samtalar vi om texten i helklass. Då hjälps vi åt att reda ut oklarheter, svara på frågor till texten och lyssnar på varandras sammanfattningar. Det är viktigt att lyssna på hur andra går till väga för att själv lära sig av de goda exemplen.

Jag ser fram emot att få läsa ert examensarbete och förhoppningsvis lära mig ännu mer om explicit läsundervisning.

Lycka till!!!

//Hanna

Auskultation och tankar kring att sätta upp egna mål som lärare

Idag har jag varit på auskultationsbesök hos en av mina duktiga och inspirerande kollegor. Efter lektionen gick jag fylld stolthet, lycka, nya idéer och en push att sätta upp nya mål för mig själv.

Men vad är igentligen en auskultation?
Ja enligt wikipedia innebär en auskultation

• att direkt studera yrkesutövning i utbildningssyfte

Och ja det är väl precis det vi gör. På vår skolan fokuserar vi just nu på Borås stads Lässatsning och BFL i våra auskultationer. Vi har under läsåret gjort flera auskultationsrundor där vi både besökt en kollega och haft besök själva.
Precis som eleverna behöver reflektera för lärande behöver lärare göra det.
Jag tycker att en viktig aspekt i det formativa förhållningssättet är att själv, som lärare, förhålla sig till formativ bedömning genom att sätta upp egna mål för sin egen utveckling som lärare. Mål som rör såväl min undervisning som mitt formativa förhållningssätt men även mål som utvecklar och utmanar mig som lärare och människa. Befinner jag mig mitt i lärandets kärna, som skolan ska vara, borde en stor del vara att jag som lärare ständigt utvecklas i min lärargärning.

För mig har auskultationerna varit en hjälp att få syn på mitt eget lärande och hur jag kan utvecklas till en skickligare sådan. Men några få auskultationer gör inte så stor skillnad. En god start mot det kollegiala lärandet, absolut, men vägen känns ibland väldigt lååååång och snirklig.
För mig handlar det om att komma till ett läge när auskultationer har blivit vardag i arbetslaget. Där ett besök av en kollega under en lektion inte måste föregås av veckors planering, framflyttade besök, pannor i veck eller att göra sin bästa lektion ever. Utan där vi efterfrågar och använder oss av våra kollegors kompetens för att nå ännu längre i vår strävan att bli skickligare lärare. Där pedagogik är ledordet vid arbetslagssträffar, där vi faktiskt diskuterar och fokuserar på vårt uppdrag och mindre energi läggs på gnäll.

Jaja, nu ska jag sluta gnälla och istället lyfta min kollega Lena som genom sin lektion idag gav mig nya uppslag till min undervisning. Jag fick vara med om när hon tillsammans med sina ettor arbetade med läsfixarna, berättarkarta och diskussioner kring boken "Ett djur på fem bokstäver" av Viveca Lärn.

Här är Detektiven Disa i farten och reder ut oklarheter om var Skövde, Göteborg och Stockholm ligger.

Till dig Lena: Du är en sann inspiratör! Heja dig!

Lenas blogg hittar ni här: sjomarken1b.blogspot.se

//Hanna

Läsfixarna och Mio min Mio

Läsläxa när eleverna går i 5:an?
Ja, för att få en bättre och djupare läsförståelse och på så sätt bli en god läsare. För att de ska kunna möta vilka texter som helt och ha strategier för att förstå dem. Det som PISA säger att svenska barn generellt är dåliga på i jämförelse med andra länder .

Mina elever har läsläxa även fast de går i 5:an. Med hjälp av en gemensam bok tränar vi på att använda läsförståelsestrategier, tänka och känna runt det vi läst och sedan diskutera texten. Vi tränar på att bli proffsiga läsare som förstår den text vi möter.
Som stöd ska vi nu träna på att inferera genom att använda läsfixarna: Spågumman Sia, Detektiven Disa, Frågvise Farid och Cowboy Kim.

Vi läser nu Mio min Mio av Astrid Lindgren. Vi har en klassuppsättning av den på skolan så det passar utmärkt.
När jag presenterade boken blev jag lite förvånad över att så få i klassen hade läst Mio min Mio eller sett filmen. Samtidigt blev jag väldigt glad att få vara med i elevernas upplevelse och arbete med just den boken. Det finns så mycket att tänka, känna och diskutera i just Mio min Mio.

I läxa har de att arbeta med läsfixarna hemma för att vi sedan ska kunna lägga fokus på att diskutera läsförståelsestrategier och boken i skolan.
Eleverna tyckte att 3 kapitel/vecka var lagom långt och då hinner vi klart innan påsklovet.
Varje måndag har vi bokdiskussion som "läxförhör". Jag minglar omkring och lyssnar och ställer frågor för att få dem att tänka till runt sina egna strategier, viktiga delar i boken eller hur de reagerar på kompisens tankar.

Till varje kapitel gör eleverna följande:
Innan de läser ska de förutspå (spågumman Sia) vad kapitlet handlar om och varför de tror så.
Under tiden de läser tar eleverna hjälp av Detektiven Disa och Frågvise Farid. Disa reder ut oklarheter och Farid ställer frågor till texten om sådant som är oklart. Vi har pratat om att det är viktigt att skriva ned sina oklarheter och även hur man redde ut dem så att de kommer ihåg hur de gick till väga. Då kan de lättare dela med sig och lära av varandra i skolan. Det är också viktigt att man ställer sina Frågvise Farid-frågor i samtalen med kompisarna i klassen för att även där hjälpa varandra att förstå texten bättre eller för att visa varandra att alla typer av frågor till texten är viktiga för förståelsen.
Efter de läst kapitlet tar de hjälp av cowboy Kim för att sammanfatta kapitlet.

Som hjälp har alla elever fått var sitt "Strategibokmärke". Bokmärket förklarar vad de olika läsfixarna hjälper till med i texten. Det finns även startfraser som hjälper eleverna med hur de kan starta meningar när de ska förutspå, sammanfatta osv.

Trevligt läsäventyr
Hanna

Att ges möjligheter att utveckla sig själv

Sitter med en Cortado jämte mig på bordet i väntan på planet som ska ta mig till Stockholm. Jag sitter och tänker på  vilket roligt, utmanande och utvecklande jobb jag har vid sidan om mitt "riktiga" lärarjobb. Att få träffa lärare och få möjlighet att inspirera, utvecklas och stolt prata om min resa. Inte resan mellan Landvetter och Arlanda utan min resa till ett formativt förhållningssätt. Den resa jag påbörjade med trevande steg redan 2009 och som aldrig kommer att var över. Milstolpar nås på vägen men ett utvecklingsarbete tar aldrig slut. Just det där att ett utvecklingsarbete aldrig tar slut kan i perioder vara skittufft men i andra perioder är det just det som driver mig vidare, hur bra kan det bli?, vad händer bakom nästa hörn!

Det har stundom varit tufft och jag har slitit mitt hår och legat sömnlös på nätterna över hur jag kan utforma mitt klassrum ännu mer formativt. Men det är tufft att ändra en vana och det är tufft att jobba i motvind. Tur att den formativa motvinden nu håller på att bli medvind! Medvind med många kollegor som är taggade att hänga på den formativa utvecklingen.

När jag är ute och pratar om formativ bedömning slår det mig alltid hur utvecklande det är för mig att sätta ord på vad och hur jag gör i mitt klassrum. Jag får syn på mina egna tankar och får tillfälle att i snygga presentationsprogram sätta ord på det jag gör och koppla det till forskning och läroplaner.

Snacka om att bli "up to date" med senaste forskning och med sig själv!

Ja imorgon väntar ett gäng 7-9 lärare på mina ord och min presentation. Jag hoppas att de kommer att känna sig inspirerade och taggade att starta eller mod att fortsätta sin formativa resa. Det är mitt mål och ambition med morgondagen.

//Hanna

Lässtrategikarta och läsfixarna

Vi arbetar hårt med läsförståelsestrategier i klassen och har gjort det sedan i höstas då jag tog över klassen. Jag älskar att arbeta med olika textgenrer och verktyg för att få en bättre läsförståelse.
Målet är naturligtvis att öka elevernas förmåga att inferera, kunna sätta ord på hur de tänker när de infererar och veta hur de ska ta sig an en svårläst text. Helt enkelt att ge dem verktyg till att bli goda, medvetna läsare.

Vi har som ni kanske läst tidigare arbetat med boken "Fotoalbumet" av Laura Trenter för att träna på och förbättra strategin att förutspå, Spågumman Sia.
Jag älskar att läsa tillsammans med eleverna och diskutera det vi läser. Helt enkelt arbeta med texten utifrån olika läsförståelsestrategier.

Nu har vi startat arbetet med alla läsfixarna och att använda dem i olika textgenrer.

Förutspå  (Spågumman Sia)	Använda ledtrådar från rubriker, textavsnitt och bilder för att förutspå vad texten kommer att handla om.
Ställa frågor  (Frågvise Farid)	Ställa frågor som det finns svar på i texten eller som kräver att man infererar.
Reda ut oklarheter  (Detektiven Disa)	Reda ut ord och begrepp som man inte förstår.
Sammanfatta  (Cowboy Kim)	Sammanfatta vad texten handlar om eller vad som är viktigast i den.

Först hade vi en minilektion med fokus på läsfixarnas uppgifter och vilka lässtrategier de "har hand om" och efter den en minilektion om hur man använder lässtrategikartan. Sen var vi igång.
Vi startade med en sakprosatext (faktatext) ur Puls Geografibok från Natur och kultur. Texten hette "Olja och naturgas". Eleverna arbetade i par eftersom jag vill att de ska diskutera med varandra, sätta ord på sina tankar och förklara hur de tänker.

Lässtrategikartan är uppdelad i 5 fält där varje läsfixare har sitt eget fält och ett fält, det översta, är till för att tänka till och skriva om vad man vet sedan innan, sin förförståelse.

De två första rutorna arbetar man med innan man läser texter. Man får läsa och titta på rubrik, underrubriker, bilder och bildtext.
De rutorna handlar om att få syn på sin förförståelse om texten och att använda Spågumman Sia till att förutspå vad texten handlar om. 

De två nästkommande fälten arbetar man med under tiden man läser texten. Detektiven Disa hjälper till att reda ut oklarheter, svåra ord, begrepp och saker man inte förstår. Frågvise Farid ställer frågor till texten som ofta kräver att man måste inferera men även sådana saker som är otydliga och kanske inte finns förklarade i texten.
Det sista fältet arbetar man med när man har läst texten. Det är Cowboy Kim som hjälper till att sammanfatta vad texten handlar om eller sammanfatta det viktigaste.

Jag har sedan samlat hela klassen för att prata om vad man skrivit i de olika fälten. Jag gör det för att visa på goda exempel och för att eleverna ska få idéer och inspiration om hur man kan ta hjälp av de olika läsfixarna.

//Hanna