Tid för eftertanke och framtidtanke

Jullov, äntligen jullov.
Hela kroppen längtar efter ledigt och tid med familj, vänner och mig själv. Ja, jag vill ha ro och stillhet med mig själv. En date med mig själv framför brasan i total tystnad. Tid till eftertanke och framtidstanke. Tid för att känna när mitt goda julkaffe värmer munnen, strupen, magen och hjärtat.

För mig hör tid för eftertanke oftast ihop med tankar om framtiden.
Tiden framför brasan är ofta en längtan och tanke till något bättre, till att förbättra, förändra något. Bättre utformade lektionsmål, bättre genomgångar, bättre individanpassade arbetsuppgifter, bättre konkretisering av kunskapskraven, bättre samarbete med kollegorna, bättre lpp´er, bättre bedömningar, bättre delgivning av goda exempel, bättre bättre bättre.

Men i samma stund som jag skriver bättre, bättre, bättre inser jag också vikten av att vara stolt och nöjd över det arbete jag gör varje dag, varje timme, varje minut.
Förklarar, anpassar, förbättrar, förändrar, förtydligar, utmanar, repeterar, stöttar, lyfter, konkretiserar, tröstar, lyssnar, anpassar igen, reder ut konflikter, uppfostrar, inspirerar, bedömer, berömmer, anpassar ingen, förklarar på annat sätt, förklarar på tredje sätt, utmanar igen, fördjupar, peppar, påminner, plåstrar om, ger feedback, reder i konflikter, påminner om arbetsro, hjälper… ja, allt på en lektion, så är det att vara lärare.
187-armad bläckfisk med olika förmågor och kompetenser i varje arm och där upp i hjärnan tänker jag 187 tankar samtidigt om hur jag ska förbättra, utmana, konkretisera, stötta, lyfta, peppa, trösta, förklara på ett andra sätt, ett tredje sätt, inspirera, anpassa, bedöma, berömma, förändra, förtydliga, lösa konflikter…
Och som en liten bihjärna så ska jag hela tiden vara i konstant förändring själv, utvecklas, utmanas, fördjupa, läsa, hålla mig "up to date" med senaste forskningen… för det ingår i uppdraget att vara lärare.
Så de där artiklar jag läser i tidningen, hör på Tv, kommentarer av omgivningen om hur lärare borde vara, vad de borde göra, vad de ska göra mindre av, mer av osv - Snälla ni bespara mig det.
Jag och mina kollegor ger allt vi har och kan varje dag, varje lektion, varje minut. Oftast tänker vi mer på våra elever än på våra egna familjer. Vi sitter uppe långt in på kvällarna och förbereder, analyserar, anpassar, fördjupar, funderar, skriver, läser, ger feedback för att lektionerna nästa dag ska bli av högsta kvalitet och för att varje elev ska nå som långt som bara hen kan.

Men nu ska jag bara tänka på min familj och mig själv och kaffet som värmer mitt hjärta och strupe. Ja, för mitt julkaffe värme mitt hjärta. Värmen kommer inte bara från hettan i själva drycken utan även från omtanken från föräldrar och elever som gav mig det goda kaffet för att de vet att jag älskar just kaffe.

Nu önskar jag er en skön ledighet med många stunder i ro och stillhet och massor av värme för hjärta och kropp.

Kärlek till läraryrket och alla som varje dag gör skillnad i Sveriges skolor.

//Hanna

Matris för att förtydliga och stötta

Här kör på med hårt skolarbete ända till slutet. In i kaklet som simmarna säger...

Igår gick vi igenom matrisen för arbetet med att skriva faktatext. Efter att ha gjort en genreplansch och kollat på goda exempel av faktatexter har vi nu diskuterat och samtalet om vad som krävs för varje nivå i matrisen. Eller varje "level" som eleverna helst vill kalla det.

Eleverna använder matrisen som stöd när de skriver sina texter och när de självbedömer sin text, de använder den som utgångspunkt när se ger varandra feedback och jag använder densamma för bedömning av den färdigs texten. På så sätt kan vi även diskutera varför eller varför inte elevens självbedömning och min bedömning är lika eller olika.

Att diskutera och prata goda exempel på varje nivå utifrån matrisen är fantastiskt. Vilka bra och djupa diskussioner det blev om kvaliteter i en beskrivande text. Eleverna hjälptes åt att komma med förslag på kvaliteter i de olika nivåerna. Heja mina elever!

Idag när de satte igång med sina beskrivande texter blev det djupare diskussioner om innehåll och struktur än tidigare. Min känsla är att eleverna med en matris vet förutsättningarna innan de sätter igång med uppgiften och på så sätt hjälper de dem att lyckas. De vet vad jag bedömer och vad kompisen kommer att ge feedback på. De vet vad som krävs för att få hög kvalitet i sin text. Alltså ett justare förhållningssätt - ett formativt förhållsningssätt.

Genreplanschen

Matrisen

Uppgiften

//Hanna

IKT - se möjligheter

Vi är ingen 1till1 skola, men vi har ett helt gäng laptops och några iPads. Men vad kan man göra med en så skral uppsättning?

Det mesta såklart. Det är klart att livet som lärare och elev skulle bli lättare om varje elev hade tillgång till en iPad eller laptop. Iallafall i mitt klassrum, men vi kämpar på och försöker att se möjligheter med det vi har.

Just nu är mina elever helt inne på att presentera sin skola, på engelska och svenska, med hjälp av appen bookabi. Jag ryser i hela kroppen när jag ser elevernas lust, lycka, engagemang, vilja och förmåga att lösa problem när de har en iPad som stöd i sina arbeten. Helt plötsligt skrivs sånger och det rappas texter som sedan spelas in i presentationen, formuleringar blir viktiga, eleverna ger varandra direkt feedback och förbättrar sin presentation, de intervjuar personal och elever på skolan, det fotas för dokumentation av lärande, de vill visa sina framsteg...

Det är igentligen tecken goda nog för varför alla elever borde ha tillgång till en iPad. 

Vad jag önskar mig i julklapp?

IPads till alla mina elever såklart!

//Hanna

Pysselkväll med tema utvecklingsarbete

 Min fina BFL-kollega och jag har under terminen uppmärksammat hur våra kollegor saknat tid till att tillverka stickor, förmågekort, läsfixarkort och annat BFL'igt. Viljan finns men det har funnits en frustration över att inte "ha grejerna" för att köra igång.

Så i tisdags hade vi en eftermiddag med BFL-pyssel, glögg och pepparkakor.

Och oj vilka produktiva, peppade och positiva kollegor vi fick. När kollegorna tackar för eftermiddagen och skratten och samtalen inte vill ta slut vet man att man träffade rätt!

Vilka härliga kollegor jag har! Heja oss!!!

Nästa termin kör vi BFL så att det ryker!

Uppdukat för workshoppyssel:

//Hanna

Lektioner att längta till...

Jag har en fantastiskt inspirerande kollega, ja jag säger kollega även om vi jobbar på olika skolor i olika stadsdelar och inte träffas särskilt ofta. Men hon är en av mina lärarförebilder. Hon heter Ann-Marie Antonsson och ni kan läsa om henne här: De här lektioner längtar barnen efter.

Jag har utifrån Ann-Maries föreläsning (Borås Stads läsdag i augusti 2013) valt att läsa boken "Fotoalbumet" av Laura Trenter med mina elever.
Vi läser Boken med fokus på att utveckla läsförståelsestrategin att förutspå men jag vill också ge eleverna en vana att stanna upp och fundera över det lästa och ett gemensamt språk (metaspråk). Sen får vi ju inte glömma den gemensamma upplevelsen en högläsningsbok ger.


Varför just den här boken? Jo, föra att boken är full av bilder som ger oss ledtrådar och därmed är den perfekt att träna strategin att förutspå.

I klassen har vi nu tittat, förutspått och diskuterat framsidan. Vad tror ni boken handlar om, när ni tittar på framsidan? Vilka ledtrådar ger framsidan och titeln? Diskussionerna ville inte ta slut. Här förutspåddes det grundligt, fantasifullt och efter en stund behövde jag inte leda eleverna längre. De diskuterade helt själva!




Jag har läst hela boken själv innan jag läser den för eleverna. Nu är den "lappad" där vi ska stanna och förutspå, diskutera, göra kopplingar eller bara förtydliga och förklara ord och begrepp.
Det svåra är att inte stanna på för många ställen. Läsupplevelsen får inte bli förstörd.

Efter första kapitlet stannade vi upp och pratade om vilka som var huvudpersonerna, vad vi vet om dem, var boken utspelar sig, när den utspelar sig, vilket/vilka problem som finns?

Bilderna från boken visar jag på projektorn via dokumentkameran eller foto på ipaden.

Efter andra kapitlet dyker de här bilderna upp.
Vad har dessa bilder med Gilbert (huvudpersonen) att göra? Vad ger de här bilderna för ledtrådar om vad som kommer att hända?
Varför finns de här bilderna i fotoalbumet?
Har de någon koppling till varandra? I så fall vad?

Mina eleverna diskuterade och förutspådde i 20 minuter. De ville inte ens gå ut på rast!

De verkar älska det här arbetssättet! Jag gör det garanterat!

//Hanna

Att kunna beskriva orsaker och konsekvenser

Nu tränar vi på förmågan att kunna beskriva orsaker och konsekvenser.

Vi använder oss av Göran Svanelids modell och den är verkligen ett bra verktyg som tydligt delar upp vad orsakerna är och vad konsekvenserna blir.

Vi tränar på förmågan både i Historian och kemin just nu. 

Men bara att träna förmågor kanske inte gör arbetet formativt i sig, förutom att vi förtydligar kunskapskraven och ger exempel på vilka kvaliteter vi eftersträvar.

Jag har "lagt" till parsamtal - gruppsamtal - helklasssamtal för att göra alla delaktiga. Såklart använder jag namnstickor för att fördela ordet.

Jag tänker också på vilka frågor jag ställer så att eleverna måste tänka till och utmanas i sitt tänk.

Frågor som utmanar elevernas tankar kan vara: Förklara vidare? Hur kom du fram till det? Vad skulle hända om...? 

Så här beskrev eleverna orsaker och konsekvenser av Stockholms blodbad:

Elevexempel från kemin (orsak- och konsekvensanalys):

//Hanna

Formativ redovisning - wow alltså!

Idag blev jag smått överraskad och väldigt stolt och lycklig när jag satte mig för att lyssna på en redovisning. Redovisningen handlade om Gustav Vasa.

Eleverna började med att berätta om Gustav Vasas liv och kom senare in på orsaker och konsekvenser till Stockholms blodbad.
Blev väldigt imponerad bara att de gjorde en konsekvensanalys så där mitt i redovisning.
Men nu kommer vi till det som fick mig som BFL-freak att jubla av lycka.

Som "Grand final" delade gruppen ut mini whiteboards och pennor till alla i klassen (inklusive mig) och ställde frågor som hade med redovisningen göra.
Vi skulle skriva svaren på whiteboarden och på 3 visade vi alla samtidigt. (Som vanligt alltså).
En matematikfråga, några faktafrågor och en TBQ-fråga (The Big Question).
Inte nog med det, de drog sedan namnstickor för att vi i publiken skulle få kommentera våra svar eller förklara hur vi tänkt.
Ja, och TBQ var: Hur skulle Sverige sett ut utan Gustav Vasa?
De hade inte en aning om varför de gjorde som de gjorde för utom att de härmade mig, sa de.

Jag tror jag svimmar av stolthet!
Och nu har mina fantastiska elever inspirerat mig till att tänka formativt även runt redovisningar. Formativa redovisningar är min nya utmaning!!!

//Hanna

Text till självkoppling

Vi har startat arbetet med att få ett gemensamt språk ( ett metaspråk) för att utveckla vår läsförståelse. I diskussion och samtal om böcker utvecklas vår läsförståelse. Men vi MÅSTE ge eleverna verktygen för vilka strategier vi använder när vi infererar, vi kan inte ta för givet att de vet.

Idag tränade vi på textkopplingen "Text till självkoppling". Strategin handlar om vad jag känner igen i texten eller vad jag varit med om själv.

Vi läste härliga Alfons, eftersom Alfons-böcker har hög igenkänningsfaktor för både unga och gamla. Lätt att hitta text till själv kopplingar helt enkelt.

Efter att jag läst den högt och modellerat mina text till självkopplingar var det elevernas tur.

Eleverna gjorde det med "Exit pass". 

Exit pass = Eleven skriver svaret på frågan på en Notislapp och sätter upp den på tavlan (sen är det dags för rast). Jag får helt enkelt en utvärdering av lektionen. Om jag har eleverna med mig eller om jag behöver köra en omgång till.

//Hanna

När eleverna själva utvärderat sin kunskap...

"När eleverna själva utvärderat sin kunskap mot kunskapskraven är det en fröjd att skriva IUP. Våga låt eleven ta kontrollen över sitt lärande." - så skrev jag på twitter för ett par dagar sedan och nu tänkte jag försöka mig på att berätta hur jag tänkter och hur jag gick till väga i år.

Jag har sedan 4-5 år tillbaka jobbat med elevledda utvecklingssamtal.
I år fick jag dock tänka om...
Efter att ha tagit över en helt ny klass på en helt ny skola kändes det inte realistiskt att låta eleverna leda sina utvecklingssamtal redan nu, denna terminen. De var/är helt enkel inte redo för att leda hela samtalet själva. Vi behöver ta små steg...
Jag bestämde mig, tillsammans med min nya kollega, att "skola in" modellen i liten skala.
Vi började då att i enskilda samtal med eleverna titta på IUP´n från tidigare termin och utvärdera den. Sedan samtalade vi om kunskapskraven i Ma, Sv, So, No, Bd.
Samtalen utgick från den sammanställning av kunskapskrav vi gjort  utifrån de pedagogiska planeringarna. I samtalet satte vi kryss i olika rutor: nått målet och är på väg...

(Att tillägga är att vi bryter ner målen så att eleverna ska förstå precis vad det är de utvärderar och tittar på. Till exempel kunskapskravet: "Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt viss språklig variation." presenterade vi såhär:
Jag kan skriva en instruerande text med genretypiska drag.
Jag kan skriva en beskrivande text med genretypiska drag.
Ja, här kommer alla texttyper in som vi har jobbat med...
Att vi använder genretypiska drag är för att vi arbetar med genrepedagogik och order genretypiska drag är ord som vi använder dagligen.)

De kunskapskrav som eleven "är på väg att nå" blev de nya IUP-målen. Eleven fick också berätta om hen ville få utmaningar inom något ämne för att nå ännu längre/högre. Även det lades till i IUP´n.

IUP´n skrev vi tillsammans i direkt anslutning till det enskilda samtalet. IUP´n presenterade vi för föräldrarna på utvecklingssamtalet.

Att samtala och skriva IUP på det här sättet var en ren fröjd!
Att i samtal med eleven prata om mål och göra en utvärdering var väl värd tiden. Vi prioriterade samtalen med eleverna under 1 vecka och planerade aktiviteter som de andra eleverna kunde klara med minimalt stöd av oss lärare.

Min erfarenhet med elevledda utvecklingssamtal säger att eleverna får en bättre självkännedom, de vet vad som krävs av dem och mot vilka mål vi arbetar. De får sätta ord på sin kunskap och sin utveckling. Jag, som lärare, har fått kvalitativa samtal med varje elev vilket ökar min kunskap om elevens utveckling. Samtalen underlättar även min bedömning av elevens utveckling. Jag och eleverna får ett gemensamt språk att prata kunskapskrav och mål på.  Jag vill också säga att föräldrarna faktiskt får en större inblick i skolarbetet och i sitt barns utveckling.


//Hanna

Exit pass

Exit pass = Ett sätt att kolla om alla är med på banan.

Vi har nu lärt oss om hur folk levde på 1500-talet och jämfört det med hur vi har det idag.

Så innan eleverna gick hem idag fick de svara på frågan: Vilka likheter finns mellan 1500-talet och idag vad gäller levnadsvillkor?

Svaren satte de upp på tavlan innan de gick hem.

Vilka förmågor som tränas? Kunna se likheter och skillnader.

Varför gör vi så?

Jo, för att jag ska se att alla har koll på målet. En utvärdering av mina lektioner alltså. Om vi behöver samtala mer om detta eller om vi kan gå vidare.

//Hanna

Elevinflytande och att kunna se och förklara samband

En fantastiskt lärorik lektion som eleverna faktiskt själva bestämde innehållet och bedömningen av. Elevinflytande på hög nivå!

Elevernas intresse fick helt enkelt mig att styra om mina planer för att greppa lärandet i stunden.

Efter en repetition av vattnets kretslopp började eleverna se likheter och diskutera olika kretslopp. Förmågor som tränas:

Och det blev också elevernas enskilda skriftliga tankar om detta som slutligen blev en bedömningsuppgift.

Tack bästa 5A för att ni inspirerar!

//Hanna

Nystripad tavla

Omstrukturering efter utvärdering av tavlans funktion.

Japp, dags att göra det lättare för eleverna att ha koll på veckans mål och vilka förmågor vi tränar.

Nu sitter veckans mål och förmågor i anslutning till varandra.

Elevernas reaktion: -Nu har du minsann tänkt till!

Ja, ibland krävs bara lite kollegialt tänkande och en liten diskussion för att förtydliga enkla saker!

//Hanna

Förmågor i fokus

Japp, nu är vi igång!

Vi kör veckans mål och lektionens mål utifrån "The big five" förmågorna. Men de fantastiska färgglada förmågekorten tackar vi Lotta Bohlin på Åstaskolan för!

Vi kör en variant som passar oss bäst. Vi försöker få in och belysa förmågorna i ett sammanhang, som tex:

Kunna redogöra för likheter och skillnader mellan människors livsstil på 1500-talet och nutid. (Förmåga - kunna se likheter och skillnader).

Kunna beskriva orsaker till krig som fanns under 1500-talet och kunna beskriva vilka konsekvenser dessa krig fick för människorna? ( Förmåga - kunna beskriva orsaker och konsekvenser)

Yes we can eller Inget är omöjligt!

//Hanna

The big five

Idag har Borås lyssnat, twittrat, njutit, ifrågasatt, tänkt, utvecklats och förhoppningsvis utmanat sina tankar om lärande och ökad måluppfyllelse.

Göran Svanelid var mannen på scen. 700 lärare och rektorer satt bänkade i aulan. Rekord för Göran vilket för mig visar att Borås har kommit långt vad gäller skolutveckling och formativt förhållningssätt. Nyfikenheten, lusten och viljan spirar i Borås! 

Vi var många som nickade och många som kände igen sig under föreläsningen. Själv satt jag och log och tänkte BFL, BFL, BFL.

Lycka var när fd kollegor i pausen kom fram och gjorde kopplingen med våra BFL-träffar från 3-4 år tillbaka. -Det är ju precis det vi fått med oss från BFL'en.

Är stolt över Borås stads lärare!

Allt hänger ihop!

Dagens ledord: Yes we can!

Hanna

Lektionens mål utifrån förmågorna

På måndag kör vi igång med vårt arbete med The big five - förmågorna. Vi, jag och min kollega har förberett oss skälva för att på måndag starta med eleverna.

Men jag kunde inte hålla mig riktigt och tjuvstartade med eleverna lite idag.

Jag har alltid, eller försöker att alltid ha "lektionens mål" preciserat på tavlan. Går alltid igenom och försöker att göra en kort utvärdering när lektionen är slut.

Så här tjuvstartade jag idag...

Begreppslig förmåga - noshörningsstilen.

Nu väntar finmiddag med gött pedagoggäng!

//hanna

Att bedöma exempeltexter

Jag arbetar mycket med genrepedagogik men jag har lagt till och piffat lite med det ursprungliga konceptet för att få det ännu mer formativt och ännu met BFL´igt.

Alla faserna i genrepedagogiken är de samma men jag har lagt till t.ex. matrisarbete, bedömning av exempeltexter, kamratbedömningar, självbedömningar och att det ALLTID ska finnas en verklig mottagare av de texter eleverna skriver.

Idag arbetade vi med att hitta kvalitéer i texter. Texterna var från min "textbank" jag samlat ihop till under årens lopp. Alltså texter som andra elever har skrivit genom åren.
Som hjälp att hitta kvalitéer hade eleverna en matris, genreplanschen och tidigare texter vi kollat på.

Varför arbetar vi då med att söka efter kvalitéer i elevtexter? Jo, för att eleverna ska få textförebilder som jämnåriga har skrivit. Att lärobokstexter som vuxna skrivit inte är det enda "facit". Att goda textförebilder skrivs av någon i deras egen ålder. Jag tror eleverna tar till sig en text lättare om de vet att det är någon i samma ålder som skrivit den.

När vi tränar på att ge feedforward och söker efter kvalitéer i texter arbetar vi alltid i par. Varför? För att vi lär i samspel, i diskussionen, i interaktionen med andra människor.

Vi tränade idag även på att ge 2 stars and a wish på ett konstruktivt och juste sätt.Vi brukar dessutom lyfta i helklass och ibland skriva exempel på goda/bra konkreta 2 stars and a wish. Varför? För att eleven ska träna sin förmåga att ge framåtsyftande och konstruktiv feedforward.

Här kan ni se några exempel på hur eleverna tänkte:

//Hanna

Begreppstrianglar

Min kära kollega Rania har så många fantastiska tankar och idéer. Ibland tror jag att det fanns en mening med att just vi kom i varandras väg...

Förra veckan inspirerade Rania mig att använda "begreppstriangel" i engelskan. Vi tränar på nya ord/glosor med hjälp av den.
Vi tränar förmågan: Att kunna förstå och förklara innebörden i olika begrepp. (Fast vi gör det på engelska på engelskan)
Detta är "begreppslig förmåga" eller noshörningsstilen, utifrån "The big five"(Göran Svanelid). Mer att läsa om begreppstrianglar finns på http://fredrikssonmalin.blogspot.se och http://site.arstaskolan.se/vaxersadetknakar/

Begreppstriangeln består av 3 delar/spetsar. I mitten skriver man begreppet som tränas. I vårt fall, det nya ordet/glosan.

Synonym - ett annat ord för begreppet. T.ex. bil, fordon, åk, kärra. När vi tränar nya ord kan det vara ok att översätta ordet.
Association - Du skriver vad du tänker på när du hör begreppet eller ordet. Alla kommer inte att tänka på samma sak men tänk vad vad bra att lyfta olika associationer.
Illustration - rita bilder som har med begreppet att göra.

Såklart peppar jag eleverna att skriva på engelska under engelsklektionerna.

Lägg märke till frågetecknet som figuren har istället för ansikte. -It can be anybody, you can´t know who it is. (Elevens kommentar.)

Ha en fantastisk dag

Hanna

Heja TIDSLINJEN

Här kommer en hyllning till 2 av mina nya kollegor. I mötet med dessa 2 kollegor fann jag den inspiration jag så väl behövde för att få till ett arbetssätt utifrån min syn på lärande, mitt förhållningssätt till kunskap, lust att lära och helt i enighet med min tolkning av Lgr11.

Under uppstartsdagarna för teminen hamnade vi på scen som föreläsare under "Borås stads lässatsning i praktiken". (Ett gäng miniföreläsningar utifrån den lässatsning Borås stad gjort under senaste 2 åren.)

Som tur var föreläste jag före Lena och Emma och kunde lugnt insupa allt klokt och inspirerande de visade och sa. De visade hur de arbetar med SO och läsförståelse i en fantastisk kombo, eller om man ska vara ärlig är det en mängd andra ämnen som också kommer in.
 "Arbetssättet" kallar de kort och gott för Tidslinjen.
Eftersom jag numer huserar under samma skoltak som Lena och Emma fick jag till en egen liten visning/diskussion/inspiration av hur de tänker och arbetar.
Och vips...så var jag fast. Nu kör jag också "Tidslinjen". Men anpassad efter mig och mina elever.

Grundtanken är att välja ut en händelse ur historien från exakt samma datum som idag och sedan jobba med RT* (reciprocal teaching). Utifrån den fakta man TILLSAMMANS får fram från nätet, tidningar, böcker, filmer osv fördjupar man sig med hjälp av "Läsfixarna" (RT).

Fatta vad spännande, nästan magiskt när man tänker på vad som hände precis idag för kanske 364 år sedan. Känna, höra, förstå, förundras, reflektera, glädjas av historiens vingslag. Snacka om lust att lära. Och på köpet arbetar vi TILLSAMMANS med just det svenska barn behöver träna på - läsförståelse i faktatexter.

Mina elever gick all in och vi har nu kört på i en vecka. En ny händelse ur historien varje dag.
Med den här händelsen jobbade vi med: Läsförståelsestrategier à la RT och textkopplingar, källkritik, samarbete, historiska händelser, jämförelser förr och nu, konsekvensanalys - vad hade hänt om..., matematik och säkert en hel massa mer.

*Läs mer om RT i Barbro Westerlunds bok "Att undervisa i läsförståelse".

//Tack och go´natt

Ny klass, ny genreresa...

Med ny klass följer även en ny resa.
En ny resa där vi lär tillsammans. Där formativ bedömning står som ett ledord över min klassrumsdörr. Där vi lär av och med varandra.

Vi har precis satt igång det fantastiska arbetet med de 4 faserna i genrepedagogiken, fast med ännu mer BFL-twist. Är man BFL-freek så är man.

Vi har gjort tankekartor och lekt lekar. Vi har tillsammans jämfört olika texter för att hitta de typiska genredragen. Vi tittade på vilka likheter och skillnader vi kunde i hitta i 3 olika instruerande texter. Idag började vi göra vår genreplansch.

Men varför har vi lekt lekar? Vad har det med genrepedagogik att göra?
Jo, vi ska nämligen göra rastleksinstruktioner. (Våra lekinstruktioner ska sedan användas på just raster för att aktivera och inspirera till lek under rasterna. Samtidigt får vi en mottagare av våra texter, det blir på riktigt.)
Och ska vi skriva lekinstruktioner så måste vi ju leka massvis med lekar för att få en massa inspiration.

Här kommer lite bilder från de olika faserna vi hittills gått igenom.

Tankekarta om vad en instruerande text är:

Tankekarta om olika lekar och spel:

Börjar på vår genreplansch:

Imorgon ska vi kolla på elevtexter och försöka hitta goda kvalitéer utifrån en matris. Allt för att få förebilder och goda exempel inom textgenren.

//Hanna

Tänktanken inspirerar och stakar ut min väg

Vid alla tidpunkter så här långt på sommarlovet har podden tanktanken varit med mig. Antingen direkt i örat eller tankar om senaste avsnitten...
Tack Årsta-gänget för inspirationen men även för att många funderingar jag haft nu är på väg att landa eller om de bara fått en annan dimension, ett annat djup.
En av mina stora funderingar som lärare har varit, och är, hur man gör skolan viktig på riktig. Att det eleverna lär sig har en mening, att ta in livet och verkligheten i klassrummet.

Jag lyssnade på podden romanprojektet och bibblis samtidigt som jag skurade huset. (Perfekt podd att lyssna på då du behöver tänka på något annat...)
Genomsur rakt igenom regnkläderna tog jag datorn och planerade mitt eget romanprojekt.

Hur jag lyckas kommer ni att kunna följa här, på min blogg i höst.

Over and out
Hanna

Att inferera

Svenska elever får för lite undervisning i olika läsförståelsestragegier, det kan vara en av anledningarna till att Sverige halkar efter i PISAs rapport.  Läsförståelse är inte en förmåga som alltid utvecklas automatiskt av mycket läsning. Läsförståelse måste ofta undervisas explicit och läsförståelsestrategier måste tränas medvetet för att de ska automatiseras.

 

Här är ett exempel på hur man kan arbeta med att inferera. Jag har använt en kort text med tydliga ledtrådar och en text som jag vet kan passa mina elevers förkunskaper. Eleverna har fått se mig modellera strategin att inferera ett antal gånger med liknande texter. Nu var det elevernas tur att i grupp ta sig an utmaningen. Efter parsamtal och sedan diskussion i helklass kom vi fram till svaret. Jag smög tyst runt mellan borden och lyssnade på deras resonemang för att i klassdiskussionen kunna koppla på fler tankar och aspekter som kom upp.

Genrepedagogik

I höstas började jag arbeta med genrepedagogik genom cirkelmodellen i min 3:a. Inspirationen fick jag av Viktoria Bengtsdotter Katz via Borås stads pågående läsprojekt. Cirkelmodellen går i korthet ut på att man arbetar med texter i fyra steg/faser.

Fas 1 går ut på att man bygga upp kunskap inom ämnesområdet. Man gör tankekartor, lista ämnesspecifika ord och frågor. (Vi arbetade med ett recept om fruktsallad, spelreglerna till tre i rad och en instruktion om hur man viker en ask i papper).

Fas 2 går ut på att studera texter inom genren. Man visar och listar språkliga drag och textens struktur. (Vi använde samma texter som ovan och gjorde en genreplansch).

Fas 3 går ut på att läraren modellerar och man skriver en gemensam text. Eleverna får sedan ut den gemensamma texten som modelltext. (Jag modellerade genom att skriva och tillverka en instruktionsbok om hur man leker ”pepparkakskull”. Det var också den som blev modelltexten denna gång.)

Fas 4 går ut på att eleverna skriver egna texter med hjälp av modelltexten och den ”genreplansch” man gjort under arbetets gång. (Denna gången gjorde alla en instruktionsbok men med valfritt innehåll. När alla var klara läste vi och testade alla instruktioner.)

Mer om genrepedagogik och cirkelmodellen finns här.

Här följer några bilder på några av de olika faserna:

Den här gången gjorde eleverna en självbedömning och jag en lärarbedömning. Eleven och jag jämförde och diskuterade sedan våra bedömningar för djupare förståelse av de olika förmågorna och progressionen i matrisen

En av mina elever valde att göra en instruktion om hur man gör en 3D-teckning. Resultatet ser ni här:

//Hanna